Mamsen höll på med pannkakor när jag kom hem, så några slank ner innan Kian och jag bara mös fram till läggdags. Den här veckan har det gått smidigt för honom att somna... det känns så mycket bättre, för oss båda tror jag.
Det är som för andra med pojkvän, alla säger hur jobbigt de är att somna osams.
Så känns det när Kian somnar sur och ledsen... vid dom tillfällerna måste jag alltid krama om honom tusen gånger när han somnat.
min lille skitgris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar