Emilia Ruth

En bra dag har vi haft. Efter personalmötet gick vi hem till grannflickan för lek. Det blev mer än så ! Vi satte igång med pepparkaksbak.. mycket uppskattat ! Barnen både bakade och åt sig mätta på degen för att sen inte orka äta någon middag.
Vi fick oss en trevlig pratstund innan barnen började bråka om allt och inget, då dom var väldigt trötta, så vi gick hemåt.
Trodde Kian skulle slockna som en stock, men icke. Han höll sig vaken till efter tio.
Ingen sovmorgon får han ta sig imorn iallfall.. vad snackar jag om. Han sover ju knappast längre än till 7 ändå : )
Men tidigt imorn blir de att shoppa på bikbok för att sen ta en lunch med Viktor.

Kian blev så glad när Viktor ringde tidigare och sa att han skulle komma hit. Han sken upp som en sol när han tog telefon och fick prata med honom.
Viktor har en speciell plats i Kians hjärta, de är ett som är säkert !
Vi är glada att Viktor försöker så gott han kan, nu på ett behandlingshem och ifall han klarar det ska jag se till att de två får en fin relation till varandra. Mycket för Kians skull, men även för Viktors.. jag vet hur mycket Kian betyder för honom fortfarande.

Kian var ca 1,5 år när det tog slut mellan mig och Viktor. I 1,5 år hade vi i princip bott ihop. Efter det träffade han Kian då och då men inte ofta. Trots det glömmer Kian inte honom, utan pratar om honom mer och mer.
Det är otroligt hur ett barn kan minnas en person så bra efter så lång tid.

Kian drar ner byxorna, visar kalsongerna & ser lite mallig ut och säger.. nu har jag häng Viktor !

I affären vill han alltid ha samma tuggumipaket för det säger han Viktor brukade ha ( det minns inte ens jag? ) Men det stämmer.

Igår frågade han om viktor kunde bli en tjej så att han kunde gifta sig med honom.

Ska bli roligt att se hur lilleman reagerar på att få träffa honom efter så lång tid.